sova brevid

hon somnade bredvid mig. Cornelia, vårt älskade lilla barn.
Jag låg där ett bra tag, tätt, tätt. Hennes varma, lilla nio kilos kropp nära min. Jag klappade rumpan, pussade hennes mjuka hår och lyssnade till de snabba men trygga andetagen, som var som den vackraste melodin i mina öron.
Har aldrig riktigt kunnat få henne att sova och fortsätta göra det, intill tidigare. Inte velat heller pga alla risker hit och dit. Inte förrän nu.

Det är så härligt.

Lite rädd för att somna själv är jag fortfarande eftersom hon ju kan vakna, krypa iväg och ramla ur. Så efter en stunds bara-varande bär jag henne till egen säng och hon får fortsätta sova där.

JAG ÄLSKAR DIG MITT BARN!!!!!!!

Cornelia Nathalie





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0